Dalarna tur-och-retur

Här ligger det!

I lördags åkte vi fram och tillbaka till Dalarna. Svärmor har köpt en liten stuga i Björbo

Stugan i Björbo

Vi åkte från Uppsala vid 7 och var framme runt 10. Precis innan vi kom fram började jag känna lite som mensvärk men tänkte att det går nog över när vi kliver ur bilen, jag fick samma känsla när jag åkte upp till pappas stuga tidigare i år och då släppte det på ca 30 min.

Jag tog det lugnt hela tiden och ibland försvann värken helt men för det mesta fanns den kvar i bakgrunden och hade toppar som kändes mycket värre. Vid 14-tiden ringde jag till 1177 och frågade vad jag skulle göra, där tyckte dom att jag skulle ringa förlossningen så jag fick numret till förlossningen i Falun, 8 mil bort.

Barnmorskan som jag pratade med sa att jag skulle komma in på undersökning för det är svårt att avgöra på telefon vad värken kommer ifrån. På väg in till Falun började det bli värre igen och ibland gjorde det faktiskt ont, det var riktigt obehagligt och jag blev rätt orolig.

Svärmor och jag på väg in på förlossningen

Inne på förlossningen tog dom en CTG-kurva (för att kolla sammandragningar) och den visade att jag hade regelbundna sammandragningar. En läkare kom in och pratade med oss och gjorde ett vaginalt ultraljud för att se dom livmodertappen var påverkad, den såg helt normal ut sa hon.

Jag fick en tablett bricanyl som skulle stoppa sammandragningarna och sen sa dom att dom antagligen ville skriva in oss över natten, något som inte kändes jättekul, speciellt pga att Björn antagligen inte skulle få plats på avdelningen så han skulle få bo på patienthotell, men jag ville såklart bara att bebisen skulle må bra! Efter ett tag kom vi på att fråga om vi kanske kunde få åka till Uppsala och bli inskrivna på Akademiska och dom tyckte att det var en bra idé men först ville dom kolla sammandragningarna igen. Den här gången såg det bättre ut och jag hade en sammandragning på 50 min. Anledningen till att dom ville skriva in mig var för att bebisen ligger i säte och för att dom inte ville att jag skulle vara 8 mil bort med sammandragningar och "en påverkad cervix" (livmodertapp). Det konstiga är att läkaren sa att den var normal och i journalen har barnmorskan skrivit "påverkar cervix?" så jag vet inte alls hur det var med det.

Vi hoppade alltså in i bilen (utan våra saker, dom var kvar i Björbo) och började åka mot Uppsala. Jag ringde pappa och kollade om han kunde hämta oss i Gävle så att Ellen skulle slippa köra hela vägen, och det kunde han! Hur bra som helst. Inne i Uppsala följde pappa med in på förlossningen för att se hur det gick men vi skickade hem honom direkt för dom ville ta en kurva på mig igen och det tar lite tid, dessutom kändes det lugnt.

På Akademiska tyckte dom att vi kunde åka hem om vi inte var oroliga (då var klockan 23.30-24.00 nånting), så jag fick lämna ett urinprov för att se om det kunde vara urinvägsinfektion som orsakade sammandragningarna sen fick jag två bricanyltabeltter med mig hem som jag ska ta om det sätter igång igen.

Vi tog en lugn promenad hem och köpte en pizza på vägen. När vi var utanför och jag skulle plocka fram nyckeln upptäckte jag att den inte låg i handväskan. Då kom jag på att på vägen upp hade jag den i en fick och la den därför i den stora väskan. Som tur är kunde vi sova hos kompisar som bor 5 minuter bort, så vi gick dit, åt vår pizza och sov.

Nu har jag i alla fall lärt mig känna igen sammandragningarna och idag åker vi och handlar det sista till BB-väskan, så att vi är förberedda om något händer!